När Tim “Avicii” Bergling gick bort 2018 förlorade världen inte bara en banbrytande artist – en familj förlorade en son, en bror, en människa. I sorgen föddes något större. Tim Bergling Foundation grundades av föräldrarna Klas Bergling och Anki Lidén som en reaktion på den verklighet de själva inte fullt ut förstått innan – den utbredda psykiska ohälsan bland unga.
– Vi fick hundratals brev och mejl efter Tims död. Det blev smärtsamt tydligt hur många unga som inte mådde bra, säger Klas Bergling. Vi insåg att det här är ett strukturellt problem som kräver handling.
Tillsammans med organisationens första rekrytering, Alexandra Björnsson, har stiftelsen på kort tid vuxit till en aktör som både driver egna initiativ och bygger samarbeten. En av grundidéerna är just samverkan – att ingen organisation ensam kan lösa frågan om psykisk ohälsa bland unga.
– Vi behöver tänka långsiktigt, säger Alexandra. Därför har vi bjudit in 34 andra organisationer till ett gemensamt arbete under 2025. Målet är att göra verklig skillnad tillsammans, i dialog med politiken.
Tim Bergling Foundation arbetar brett, från forskning och stöd till elevhälsan, till meningsfull fritid och kreativa uttryck som musik. Bland annat bygger man musikstudior och driver poddprojekt på skolor.
– “Podcast for a better day” startade när en elev började podda tillsammans med sin skolsköterska, berättar Alexandra. Idag är över 60 skolor med, med syftet att stärka relationer mellan elever och skolpersonal och prata om psykisk hälsa på ett inkluderande sätt.
Stiftelsen stöttar också det växande initiativet “Dansa för livet”, där tiotusentals elever i hela landet dansar samtidigt på självmordspreventiva dagen, till tonerna av Avicii.
Men det handlar inte bara om unga. En röd tråd i samtalet med Klas och Alexandra är också vikten av att stötta föräldrar och närstående.
– Vi måste våga prata om att det är svårt att vara förälder till ett barn som inte mår bra, säger Klas. Många känner skam eller skuld. Därför behövs fler arenor där föräldrar kan få stöd och mötas utan prestige.
Samtalet avslutas med en framtidsspaning – vad önskar de om fem år?
– Att förebyggande arbete blir norm i skolan, säger Alexandra. Att man ser varje barn som en helhet – inte bara genom betyg, utan som människa med känslor, tankar och drömmar.